Biobränslen, en självklarhet?

Hej, veckans inlägg handlar med anledning av statsråden Borg och Hatts debattartikel i Svd brännpunkt om biobränslen.
(http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kvotplikt-for-biobranslen-infors_7054343.svd)

Biobränslen är någonting som debatteras och ifrågasätts allt för lite i den offentliga debatten. I min mening är biobränslen inte alls den självklara världsförbättrare den ofta utges för att vara. Men för att börja från början:

Biobränslen finns till för att minska koldioxidutsläppen och minska beroende av olja, som ni vet är en ändlig resurs. Ambitionen och målet att minska transportsektorns koldioxidutsläpp är välgrundad, då inrikes transporter 2010 stod för hela 31,3 % av Sveriges totala utsläpp av koldioxidekvavilenter. Det är den enskilt största sektorn att släppa ut dessa klimatgaser. Någonting behövs alltså göras.

Biobränslen kommer i många smaker, etanol är en av de vanligaste och mest kända(säljs som E85 med 15 % vanlig bensin) men det finns en hel del andra som t.ex. DME, biogas, syntetisk bensin m.m. Gemensamt för de alla är att de utnyttjar annat än fossil råolja som grund. De använder ofta istället växter som bas och tillverkar sedan bränslet utifrån det. Vanliga grundmaterial är spannmål, skogsavfall och torv. Tanken är alltså att bränslet skall bli koldioxidneutralt över tid då nya växter binder koldioxid när de växer upp.

Det här var en snabb grundkurs i biobränslen, nu till ifrågasättandet.

Det finns flera anledningar till varför jag anser att biobränslen inte alls är så bra som många vill framställa dem att vara. Den första är att själva grundtanken med koldioxidneutralitet över tid låter bättre än det är. Skog tar många decennier på sig att växa tillbaka och binda all den koldioxid man frigjort, alltså dröjer det länge innan biobränslen från skog är klimatneutrala, när det gäller torv är det ännu värre.

Men om man använder spannmål då? Det växer upp mycket snabbare! Ja, det stämmer, men här kommer nästa invändning. Spannmål är alltså mat, och odlas på åkrar där mat odlas. Detta innebär alltså att man använder mat för att driva fordon samtidigt som en allt för stor del av världens befolkning svälter ihjäl, är det en rimlig prioritering? Om vi skulle börja använda spannmålsbaserade biobränslen i allt större utsträckning skulle det betyda att vi måste offra än mer odlingsbar mark till detta istället för matproduktion, vilket ökar priset på mat.

Dessutom skulle detta medföra en ökning av någonting vi redan nu har problem med, nämligen regnskogsskövling. I Brasilien, där väldigt mycket av den etanol som används produceras skövlar man dagligen många hektar regnskog till förmån för odling. Regnskogen kan man jämföra med planetens lungor och är mycket viktiga att bevara för klimatets och människans skull.

Min sista kritik mot biobränslen är att de inte är hållbara i längden. Även om vi skulle lösa de tidigare problemen jag fört fram(och det gör vi nog, kommer till det strax), finns ytterligare ett problem. Det är att även biobränslen fortfarande innebär att man förorenar luften vi andas vilket är ett större problem än man kan tro. Enligt svenska miljöinstitutet dör cirka 5000 svenskar varje år i förtid på grund av föroreningar, främst i städer. Dessa föroreningar kan också orsaka astma och allergier som sänker livskvaliteten hos än fler svenskar varje år. Detta är inte hållbart!

All kritik till trots anser jag dock att biobränslen är ett viktigt steg mot en hållbar värld, ett steg mot att bryta beroendet av fossila bränslen och ett steg från smutsig oljeproduktion som allvarligt skadar vår natur och i förlängningen oss själva. Däremot når det absolut inte hela vägen fram.

Och för att lösa den första kritiken jag framlade finns forskning på att genmanipulera t.ex. alger och bakterier så att de producerar etanol eller metan(biogas). Detta är mycket intressant då det inte tar lång tid för koldioxidneutralitet och det kräver inte att stora arealer av odlingsbar mark tas upp för bränsleproduktion.

Till nästa vecka, lev väl kära läsare!


Kommentarer
Postat av: Erik

Några viktiga aspekter tycker jag saknas i inlägget. Redan idag är det brist på död ved i den svenska skogen vilket, tillsammans med kalhyggesbruket, tränger undan och hotar många arter. Om man använder skog till biobränsle kommer uttagen av död ved (grot och stubbar) att öka och mer skog kalhuggas.



Och torvbrytning ödelägger myrar som ofta kan vara mycket gamla och värdefulla biotoper.



Däremot undrar jag vad det är för föroreningar som biobränslen släpper ut? Är det inte metan man får vid t.ex. rötning som brinner till CO2 och H2O?

2012-04-14 @ 19:24:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0