Jag tycker...

Hej, veckans inlägg handlar med anledning av statsråden Borg och Hatts debattartikel i Svd brännpunkt om biobränslen.
(http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kvotplikt-for-biobranslen-infors_7054343.svd)

Biobränslen är någonting som debatteras och ifrågasätts allt för lite i den offentliga debatten. I min mening är biobränslen inte alls den självklara världsförbättrare den ofta utges för att vara. Men för att börja från början:

Biobränslen finns till för att minska koldioxidutsläppen och minska beroende av olja, som ni vet är en ändlig resurs. Ambitionen och målet att minska transportsektorns koldioxidutsläpp är välgrundad, då inrikes transporter 2010 stod för hela 31,3 % av Sveriges totala utsläpp av koldioxidekvavilenter. Det är den enskilt största sektorn att släppa ut dessa klimatgaser. Någonting behövs alltså göras.

Biobränslen kommer i många smaker, etanol är en av de vanligaste och mest kända(säljs som E85 med 15 % vanlig bensin) men det finns en hel del andra som t.ex. DME, biogas, syntetisk bensin m.m. Gemensamt för de alla är att de utnyttjar annat än fossil råolja som grund. De använder ofta istället växter som bas och tillverkar sedan bränslet utifrån det. Vanliga grundmaterial är spannmål, skogsavfall och torv. Tanken är alltså att bränslet skall bli koldioxidneutralt över tid då nya växter binder koldioxid när de växer upp.

Det här var en snabb grundkurs i biobränslen, nu till ifrågasättandet.

Det finns flera anledningar till varför jag anser att biobränslen inte alls är så bra som många vill framställa dem att vara. Den första är att själva grundtanken med koldioxidneutralitet över tid låter bättre än det är. Skog tar många decennier på sig att växa tillbaka och binda all den koldioxid man frigjort, alltså dröjer det länge innan biobränslen från skog är klimatneutrala, när det gäller torv är det ännu värre.

Men om man använder spannmål då? Det växer upp mycket snabbare! Ja, det stämmer, men här kommer nästa invändning. Spannmål är alltså mat, och odlas på åkrar där mat odlas. Detta innebär alltså att man använder mat för att driva fordon samtidigt som en allt för stor del av världens befolkning svälter ihjäl, är det en rimlig prioritering? Om vi skulle börja använda spannmålsbaserade biobränslen i allt större utsträckning skulle det betyda att vi måste offra än mer odlingsbar mark till detta istället för matproduktion, vilket ökar priset på mat.

Dessutom skulle detta medföra en ökning av någonting vi redan nu har problem med, nämligen regnskogsskövling. I Brasilien, där väldigt mycket av den etanol som används produceras skövlar man dagligen många hektar regnskog till förmån för odling. Regnskogen kan man jämföra med planetens lungor och är mycket viktiga att bevara för klimatets och människans skull.

Min sista kritik mot biobränslen är att de inte är hållbara i längden. Även om vi skulle lösa de tidigare problemen jag fört fram(och det gör vi nog, kommer till det strax), finns ytterligare ett problem. Det är att även biobränslen fortfarande innebär att man förorenar luften vi andas vilket är ett större problem än man kan tro. Enligt svenska miljöinstitutet dör cirka 5000 svenskar varje år i förtid på grund av föroreningar, främst i städer. Dessa föroreningar kan också orsaka astma och allergier som sänker livskvaliteten hos än fler svenskar varje år. Detta är inte hållbart!

All kritik till trots anser jag dock att biobränslen är ett viktigt steg mot en hållbar värld, ett steg mot att bryta beroendet av fossila bränslen och ett steg från smutsig oljeproduktion som allvarligt skadar vår natur och i förlängningen oss själva. Däremot når det absolut inte hela vägen fram.

Och för att lösa den första kritiken jag framlade finns forskning på att genmanipulera t.ex. alger och bakterier så att de producerar etanol eller metan(biogas). Detta är mycket intressant då det inte tar lång tid för koldioxidneutralitet och det kräver inte att stora arealer av odlingsbar mark tas upp för bränsleproduktion.

Till nästa vecka, lev väl kära läsare!

Klimatet är idag alldeles för polariserat. Diskussionsklimatet alltså.

Vi människor är som bekant väldigt duktiga på placera oss själva och andra i fack som medför vissa egenskaper och åsikter. Detta inte minst när det kommer till miljön. Antingen så är man med, eller mot. Är man med så älskar man allt som är ”godkänt” förbehållslöst, utan att kritisera och ifrågasätta. Skulle man däremot våga kritisera någonting så är man självklart emot miljöarbete i största allmänhet och då har man ingen talan i ämnet. Antagligen har man någon dold agenda och vill inte alls naturens och därmed människans bästa.

Vi måste våga erkänna att allt vi gör har en inverkan på naturen, den är bara större eller mindre och sker på olika sätt beroende på vad det gäller. Att stoppa huvudet i sanden gällande de miljövänligare alternativens nackdelar eller de mindre miljövänliga alternativens fördelar för inte miljösamtalet framåt och det hjälper absolut inte miljön.

Jag skall ta ett tydligt exempel som jag själv råkar ut för titt som tätt. Nämligen förnyelsebara energikällors(Framför allt vindkraft) brister. Några av er kommer säkert ihåg att jag diskuterat detta ämne förr. Vindkraften hyllas av många som någonting Gud själv skulle skickat ner ritningarna på med Moses. Någonting totalt ofelbart som kommer att frälsa oss från ondo.  När man påpekar vindkraftens negativa aspekter ses man direkt som antikrist och även om argumenten mot vindkraften ofta inte går att säga emot så får jag känslan av att de sällan tas på allvar. Istället har jag ofta anklagats för att vara kärnkraftskramare, eftersom jag inte anser att vindkraften kan konkurrera ut denna än. Jag har däremot inga problem att erkänna kärnkraftens negativa sidor, jag begär endast att vindkraftskramarna gör detsamma.

Efter min snart genomförda ingenjörsutbildning finns det några speciella lärdomar jag kommer att ta med mig i livet. En av dessa är att ta faktabaserade beslut. Det betyder att man skall ta med all fakta, inte bara den som passar. Vi måste våga acceptera och erkänna, t.ex. vindkraftens, tillkortakommanden, för miljön och i slutändan framför allt vår egen skull.

Ett annat exempel är klimatförändringarna och forskningen kring dessa. Det är för de flesta självklart att klimatet i stort är extremt komplext och svårförstått och vi kan faktiskt ha missat något. Datormodellerna vi har att gå på är gjorda med antaganden som vi inte är helt säkra på. Detta är argument som brukar användas av så kallade ”klimatskeptiker”, men man behöver inte vara skeptisk till den antropogent orsakade klimatförändringen för att erkänna att dessa påståenden faktiskt stämmer. Man behöver inte heller vara skeptisk till klimatlösningarna bara för att man accepterar att forskningen inte är 100 %-ig.

Dels eftersom vissa av dessa lösningar också löser andra miljöproblem som det inte råder någon som helst tvekan om, t.ex. försurning, övergödning, luftföroreningar osv., men kanske framför allt eftersom forskningen kan ha helt rätt. Eller så är det värre än vi tror, för genom att säga att forskningen är osäker säger man samtidigt att den är osäker åt båda håll. Hur som helst så medför inte lösningarna på problemen några ödesdigra påföljder om forskningen skulle överdriva, däremot skulle avsaknaden av handlande vara ödesdiger om forskningen stämmer, eller rent av underskattar problemen. Det jag efterlyser är alltså en försiktighetsprincip.

Dessa obekväma sanningar måste vi miljövänner våga ta till oss, för miljön och vår egen skull.

Hej kära läsare, det var ett tag sedan jag skrev sist. Ber om ursäkt, men nu är jag tillbaka igen.

Idag tänker jag argumentera för vad jag tycker vore en vettig sammansättning av elproduktion i Sverige på medellång sikt, dvs 20-60 år.

Till att börja med vill jag dock berätta varför jag anser att 100% förnyelsebart vore ett dåligt val inom denna tidsrymd.

De allra flesta förnyelsebara kraftkällor idag har några tydliga problem. De är dyra(utan subventioner eller elcert), de är intermittenta(dvs har inte en stabil produktion utan den svänger, helt beroende på naturen, t.ex. så får man ingen el från vindkraften om det inte blåser eller om det blåser för mycket.). Det finns fler, men dessa är de viktigaste stort sett, enligt mig.

Detta beror på att Sverige som land tidigare haft väldigt mycket fördelar av att vi haft billig el. Det har gjort att elintensiva industrier har förlagts här och inte flyttat trots högre kostnader i form av skatt och löner. Intermittenta, dyra kraftkällor ger resultatet att vi kommer att få ett högre elpris men också ett elpris som varierar bra mycket mer idag. Industrierna, som betalar el på spotpris(till skillnad från privatpersoner som betalar ett medelpris) vill ha ett förutsägbart och lågt elpris. När största delen av elproduktionen påverkas av vädret är det självklart att detta är omöjligt.

Med ett högre och mindre förutsägbart elpris skulle det vara större risk att elintensiva industrier flyr landet eller att satsningar som hade kunnat göras här görs på andra ställen istället.

Så, till min vision då. 2010 såg det ut såhär:
http://www.ekonomifakta.se/Data/chart-12218-v40927-sv-col12218-1-2-3.png

En stor del vattenkraft och kärnkraft, och sen liten del vindkraft och så lite kraftvärme på det. Min gissning på 2011 är att det är en lite större andel vindkraft men annars ganska snarlikt.

Vattenkraften anser jag skall vara kvar som den är, att bygga ut fler älvar är onödigt och dåligt för naturens bevarande. Dessutom har den en väldigt viktig funktion som reglerkraft till de intermittenta kraftkällorna. Däremot bör man undersöka möjligheter att uppgradera de verk vi redan har och se om man kanske kan bygga ut mer vattenreserver.

Till kärnkraften då. Stäng ner verken! Bygg sedan nya! Moderna kärnkraftverk(gen III) är bränslesnålare, säkrare och driftsäkrare. Dessutom kan man passa på att använda spillvärmen till fjärrvärme vilket man tyvärr inte gör idag. Däremot anser jag inte som vissa gör att man skall utöka kärnkraftsproduktionen, utan snarare minska den. Om den idag ligger på 40% tror jag att man utan större problem för det totala energisystemet skulle kunna minskas till 20%. Kärnkraften är väldigt viktig eftersom den ger en stabil basel, som vi behöver. På lång sikt skall iaf fissionskraften avvecklas.

Dock känner jag också att jag vill lägga in en mening om gen IV, denna har en väldigt bra egenskap i att den kan använda det nuvarande kärnavfallet till bränsle så att det blir dels mycket mindre och dels farligt en mycket kortare tid. Dessa reaktorer forskas det på idag och det finns även långt framskridna planer på att bygga en reaktor i Indien som drivs av torium.

För att täcka upp det hål som blir efter kärnkraftens nedgång bör vi täcka upp med förnyelsebara kraftkällor i form av vindkraft(även offshore, som ger en stabilare försörjning än landbaserad, men också är dyrare), solceller(kanske främst småskaligt hos privatpersoner) och vågkraft(som, rätt placerad, också ger relativt stabil försörjning). Man skulle också kunna tänka sig att kombinera vågkraftverk och havsbaserade vindkraftverk för att minska de ekonomiska kostnaderna.

För att undvika en stor fluktuering av elpriset bör man överinvestera i förnyelsebart. Det betyder att man bygger lite mer än vad som ”egentligen” behövs, så att man får en hög lägsta-nivå och när det producerar mycket kan man nästan helt stänga av vattenkraften och/eller exportera el.

På detta sätt tar man bättre hand om naturens resurser samtidigt som man säkrar el stabilt, lågt elpris som är bra för svensk industri och säkrar en fortsatt god ekonomi och svenska jobb.

Lev väl!
/Mikael Andersson

Det pratas från både regeringens och oppositionens håll om att man måste göra mer för miljön än man gör idag, men sällan hör man några riktigt konkreta exempel på vad man skulle kunna göra. Därför har jag satt mig ner och funderat ut några förslag. Varsågoda!

1.  Energi-ROT

Omforma dagens ROT-avdrag till att premiera åtgärder som minskar energiförbrukningen på bostäder. Alltså t.ex. att byta till energifönster, isolera bättre osv. Det skall även gälla hyresvärdar. Förvisso en punkt som kan vara svår att införa, på grund av mycket administration och det är svårt att kontrollera.

2. Fordonsskatten

Transportsektorn är den sektor som bidrar med mest växthusgaser i Sverige(31,3% 2010), och därför är det också den som bör prioriteras högst då den har stor potential att minska sitt bidrag.

En av de skatter vi har för att försöka minska bilanvändandet är fordonsskatten, som man som bilägare betalar varje år(om man inte har en nyare miljöbil eller en som är över 30 år gammal). Denna baseras på lite olika saker men varav vikt och koldioxidutsläpp är två viktiga delar.

Detta för att en bil som väger mycket(sliter mycket på vägarna) och släpper ut mycket CO2 skall beskattas högre än en lätt bil som släpper ut mindre CO2. Det hela är ganska logiskt, eller? Problemet är att skatten inte tar hänsyn till hur mycket bilarna körs eller hur dem körs. En miljöbil körd på ett omiljövänligt sätt drar mer bränsle än en sportbil som körs på samma sätt, som den här videon tydligt visar:
http://www.youtube.com/watch?v=badoMjA_rW0

Det är för mig helt orimligt att någon som köper en liten, bränslesnål bil och kör 4000 mil om året betalar mindre fordonsskatt både totalt och per körd mil än någon som köper en tyngre och bränsleslukande bil och kör den 500 mil om året vilket idag säkerligen är fallet.

Därför förespråkar jag att man avvecklar fordonsskatten i dess nuvarande form och lägger den direkt på bränslet istället. Det skulle medföra att den som kör mest betalar mest(polluter pay principle) och även uppmuntra till en miljövänligare körstil. Man skulle också eliminera problemet med bilar som körs obeskattade, utländska bilar skulle bli skattade för det bränsle de köper och kör upp i Sverige m.m.

Dessutom skulle denna omformning göra att genomsnittsbilisten inte skulle märka någon ekonomisk skillnad, medans den som kör mycket och sämre skulle betala mer och den som kör lite och bättre skulle betala mindre, som det borde bara!

3. Energikrav

Idag finns gott om teknik för så kallade passivhus, där i princip ingen energi behövs för att värma upp bostaden, utan det görs i och med elektriska produkter och solfångare till exempel. Det är alltså inte brist på teknik som gör att vi inte skärper kraven än mer. Jag förespråkar en kraftig sänkning av kraven från dagens nivåer.

4. Grön skatteväxling

Vi har gjort det förr, och vi kan göra det igen! Minska skatten på arbete och öka miljöskatter, t.ex koldioxidskatten. På det stora hela gör det ingen större skillnad för statskassan, men individen får större chans att påverka sin beskattning och ett större incitament att handla på ett miljövänligt sätt.

5. Tåg

Återigen transportsektorn. Tåg är ett väldigt bra alternativ för längre resor och väldigt miljövänligt. Dock är det svenska järnvägsnätet kraftigt eftersatt, har för dålig kapacitet och fungerar dåligt så fort det är vinter.

Någonting måste göras åt detta, först och främst en renovering och modernisering av de spår vi redan har. Därefter bör man en gång för alla överväga om man skall öka kapaciteten på de spår vi redan har eller om man istället skall satsa på att bygga några höghastighetsbanor för att avlasta det nuvarande nätet. Någonting bör göras snarast, oavsett vad man kommer fram till.

Höghastighetsbanor må vara dyrare, men de har andra fördelar såsom att kunna konkurrera bättre med flyget samtidigt som de är en långsiktig investering som vi antagligen skulle genomföra någon gång i framtiden ändå.

6. Straffskatt på fordon utan katalysator

Vi har idag en del fordon som rullar utan katalysator, detta bör beivras genom en straffskatt om cirka 500 kr per år. Dock skall man självklart få registrera sin bil med katalysator i efterhand för att slippa denna skatt.

7.  Främja egen elproduktion

Småskalig egen elproduktion blir vanligare och vanligare, detta är väldigt positivt eftersom det minskar belastningen på det svenska elnätet i stort, som även det är eftersatt, samtidigt som man ökar sin egen självständighet.

Det bör lagstadgas att den överskridande el som produceras i hushållet skall betalas av elbolaget när det skickas ut på elnätet.
Eventuellt bör även andra hjälpmedel undersökas, liknande det numera avvecklade solcellsbidraget.

8. Investera i pilotanläggningar inom intressant miljöteknik

Det finns mycket intressant miljöteknik ute i världen som skulle kunna gå att genomföra med goda resultat i Sverige. Däremot är tekniken ofta oprövad och det är få företag som vågar skapa dessa pilotanläggningar som krävs för att undersöka om tekniken är applicerbar med goda resultat, eftersom det är en stor risk med det.

Därför anser jag att staten bör gå in och medfinansiera anläggningar av den sorten. Om projektet går under förväntan skall staten ta smällen, men om projektet å andra sidan går över förväntan och inte längre behöver statens hjälp bör staten sälja sin del av anläggningen till marknadspris.

Anläggningar som jag tror skulle kunna dra nytta av denna hjälp är t.ex.:
Vertical farming
Energilagring från intermittenta energikällor
Spårtaxi
Vågkraftverk

9. Klimatbistånd

Klimatet är globalt, och problemen kräver globala lösningar. I många u-länder finns varken kunskap, teknik eller finanser att uträtta de miljöarbeten som krävs. Därför är det viktigt att i-länder hjälper till i arbetet dels genom kunskapsutbyte men kanske främst genom ekonomiska medel.

Dessutom är det kostnadseffektivt att hjälpa andra länder då man får mer ”miljövänlighet per krona” där än här. Däremot skall det ses som ett komplement och aldrig ett substitut.

Därför anser jag att ett speciellt klimatbistånd bör utformas, separat från det vanliga biståndet.

Ett vanligt tips man får om man vill vara miljövänlig är att köpa saker begagnade istället för nya. Det anses bättre av någon anledning, men jag har alltid funnit logiken i detta synsätt lite haltande.

Jag har funderat en del på varför second hand ses som miljövänligare och om det verkligen är det, iaf alla gånger.

På länken nedan finns ett exempel, två diagram på hur mycket en och samma bil påverkar naturen under hela sin livslängd, det som skiljer är synsättet. Det röda fältet är miljöpåverkan under tillverkning och det blåa under drift. Jag har gjort några förenklingar och antaganden: All miljöpåverkan är omsatt i CO2-e, bilen håller i 13 år, byter ägare 2 ggr och går lika långt varje år så driftens påverkan är inte dynamisk som den är i verkligheten.

http://dl.dropbox.com/u/25365815/begagnat.jpg

Synsätt nr 1 är det som jag upplever att de flesta har, dvs att miljöpåverkan från bilens tillverkning enbart räknas under tillverkningen och den som är ”skyldig” till all denna påverkan är således endast ägare nr, som blir den största boven. Ägare nr 2 och 3 är bara skyldiga till den miljöpåverkan som sker under deras drift.

Personligen anser jag att det är mycket mer logiskt att lägga ut tillverkningens påverkan under produktens hela livslängd(kanske vore det än bättre att räkna mil istället för år.), på så sätt blir helt plötsligt ägare nr 1 skyldig till minst miljöpåverkan och den som brukar bilen längst tid, alltså ägare nr 3 som köpte bilen begagnad, den som orsakat mest påverkan.

Så genom mitt synsätt så är det inte alls lika självklart att begagnat är mer miljövänligt alla gånger. Du kan också använda tankesättet på andra produkter även om t.ex. en soffa oftast inte har någon driftspåverkan direkt.

Däremot finns det tillfällen då second hand är bättre miljövänligt sett, och det är när alternativet till att byta ägare är att slänga produkten innan dess livslängd är slut. Tyvärr är det ju så att många idag köper produkter som de kommer att tröttna på innan dess livslängd är över, vilket är lätt hänt i vårt konsumtionsinriktade samhälle. Däremot så anser jag, som jag tidigare skrivit om här på bloggen, att vi inte nödvändigtvis bör konsumera mindre, utan bättre.

Själv ser jag alltid till att köpa produkter som jag vet att jag kommer att kunna ha länge. Jag sparar hellre lite extra pengar och köper någonting med bättre kvalitet och prestanda som jag inte tröttnar på snabbt. Impulsköp är oftast dåliga, i mina ögon, eftersom man inte haft tid att reflektera över om någon annan produkt är bättre och skulle kunna göra en nöjdare längre.

Summa summarum vill jag påstå att det är bättre för miljön att köpa kvalitet och använda produkterna till slutet av sin livslängd istället för att sälja och köpa nytt. Om man däremot vill ha en ny eller bättre produkt, vilket såklart alltid händer, så skall man självklart sälja sin gamla istället för att slänga den. Det är dessutom ekonomiskt, jag fick över 1000 kr för en trasig laptop förra våren…

Lev väl, kära läsare!
//Mikael

Ja, jag erkänner. Jag är prylbög, älskar ny teknologi, elektronik, bilar, hifi, hemmabio osv.
Som ni vet är jag också lite av en miljömupp, skulle gärna se en hållbar värld, bort med förbränning och resursförstöring osv.

Det här är inte så lite av ett dilemma för mig. Hur kan jag önska en ”onödigt” stor lägenhet, hemmabio, datorer(ja, i plural), systemkamera, smartphone, fina viner och whisky, hifi-stereo, tv-spel, musikprylar, bilar(ja, i plural…), motorcykel, motorbåt och resor till all världens hörn? När jag samtidigt försöker minimera min miljöpåverkan. När allt vi gör mäts i hur mycket CO2-e som släpps ut.

Visst blir de flesta prylarna mer och mer ”miljövänliga”, men i sammanhanget står det ganska klart att man påverkar miljön mer om man köper en miljöbil än om man inte hade köpt någon bil alls. Precis som att man hade påverkat miljön mindre om man gått än om man cyklat eller tagit bussen. Ska man ta allt till sin spets så borde man bli buddistmunk eller amish om man skall leva i harmoni med naturen, mer eller mindre.

Det är det nog ganska få som skulle göra dock, teknologin är en del av vårt samhälle och därmed också påverkan på miljön och naturens resurser. Så, var är den gyllne medelvägen då?

Är det ok att köpa massa prylar så länge man bara handlar produkter som är relativt miljövänliga och företag som ”bryr sig om miljön”? Så länge man försöker påverka så lite som möjligt samtidigt frossar i prylar?

Eller ska man göra allt för att handla som mycket som möjligt begagnat, använda sakerna så länge som möjligt och återanvända in absurdum?

Kanske är det allra dygdigast att leva som en modern bohem, med bara det allra nödvändigaste som täcker ens verkliga behov? Fast i så fall kommer ju min gamla fråga till kommunismen: Vad är det egentligen som definierar våra behov, eller kanske framför allt vem, och har alla samma behov?

Nej, om jag skall vara ärlig så har jag inga bra svar på mina frågor. Har du?

Idag har vi många miljöproblem av varierande sort, detta kopplat med att fler och fler ägnar sig åt att försöka lösa problemet har gjort att antalet tekniker som gör anspråk på att lösa ett eller flera problem fullkomligt har exploderat. Därför tänkte jag göra en nätt liten sammanställning över några av de tekniker som jag anser vara mest intressanta i framtiden. Självklart finns även problem och svårigheter med dessa tekniker, men för att inte dra ut allt för långt så lämnar jag den delen för den här gången utan skriver bara om de positiva aspekterna.

Elproduktion

Fusion
Detta är en typ av kärnkraft där man istället för att klyva atomer smälter samman dem. Bränsle finns det extremt mycket av på jorden och skulle denna teknik fungera skulle man få ut stora mängder energi med ytterst lite och kortlivat avfall.
Läs mer: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fusionskraft

Gen IV fission
Nästa generation fissionskraft(Det som bara kallas kärnkraft av många) är på många sätt olik dagens generation. Förvisso finns det en del olika tekniker som utvecklas under samlingsnamnet Gen IV, men gemensamt är att man försöker förbättra alla aspekter markant, t.ex. genom att öka säkerheten, minska avfall och risk för kärnvapenspridning.

En del tekniker utgår från att man skall använda det vi idag ser som kärnavfall som bränsle, vilket innebär att vi redan har en stor mängd bränsle tillgängligt samtidigt som det avfall som blir till slut är mycket mindre i mängd och har en mycket kortare halveringstid än dagens avfall.
Läs mer: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fj%C3%A4rde_generationens_reaktor

Energilagring för intermittenta energikällor
Ett av de största problemen med vind- och solkraft är att den bara producerar el när det antingen blåser(och inte för mycket) eller är soligt, istället för när man behöver den. Det finns idag inget bra sätt att lagra energin på så att man kan utnyttja den precis när man har behov av den. Energilagring för detta är någonting som det forskas på en hel del och det finns några olika tekniker för detta. En positiv aspekt är att man får ett jämnare elpris.
Läs mer: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article3364150.ece

Vågenergi
Detta är en teknik som utnyttjar faktumet att det alltid är vågor långt ut till havs, vilket innebär att man har en förnyelsebar energikälla som faktiskt har en stabil och förutsägbar produktion. Även här finns några olika koncept som forskas på, men vi lär se kommersiella kraftverk inom några år skulle jag tro.
Läs mer: http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5gkraftverk

Transporter

Spårtaxi
Kollektivtrafiken har idag väldigt svårt att locka bilister på grund av flera saker, t.ex. obekvämligheten, att man måste passa ett tidschema, åka omvägar och stanna på flera hållplatser på vägen till ens egentliga destination. Detta vill man råda bot på med hjälp av så kallad spårtaxi där man har ett finmaskigt spårnät över staden. Sedan åker man i små, eldrivna fordon som automatiskt tar dig till din destination utan att du behöver anpassa dig till en tidtabell. Eftersom fordonen går på el och inte har några direkta utsläpp så blir framför allt närmiljön mycket bättre samtidigt som man slipper ge upp det individanpassade resande som en bil kan erbjuda.
Läs mer: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sp%C3%A5rtaxi

Bränsleceller
Elbilen kommer stort just nu, dock finns det stora problem med den, t.ex. att den tar lång tid att ladda, har begränsad räckvidd och att de stora batteripacken gör bilen väldigt tung. En bil med bränslecell är också en elbil, men istället för batterier så produceras elen i en bränslecell som genom att kombinera vätgas(som går att tanka likt bensin) och syre(i luften) får ut el som kan driva bilen. Det enda utsläppet är rent vatten.
Läs mer: http://en.wikipedia.org/wiki/Fuel_Cell_Vehicle#Automobiles

Höghastighetståg
Sverige är ett avlångt land, och att ta sig mellan våra stora städer tar väldigt lång tid, om man inte flyger. Att flyga är dock väldigt dåligt för miljön. Med höghastighetståg som går mellan 300-400 km/h(beroende på teknik), kan man konkurrera med flyget samtidigt som man anländer rakt in i stadens centrum istället för till en flygplats utanför.
Läs mer: http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6ghastighetst%C3%A5g

Bostäder

Passivhus
Över 20 % av energianvändningen i Sverige går åt till att värma upp byggnader. Detta är en extremt hög siffra, med tanke på att den skulle kunna vara obefintlig. Genom att bygga hus som är så välisolerade och byggda för att ta tillvara på värmen på bästa sätt kan man åstadkomma hus som inte behöver någon direkt uppvärmning alls, utan det räcker med den värme som produceras av vitvaror och människor.
Läs mer: http://sv.wikipedia.org/wiki/Passivhus

Matproduktion

Vertical farming
Dagens matproduktion sker ofta långt utanför städerna, det konventionella jordbruket bidrar till koldioxidutsläpp, övergödning och utsläpp av miljögifter. Dessutom är det väldigt sårbart för naturkatastrofer. Genom att istället odla maten inomhus under optimala förhållanden i så kallade ”vertical farms” i städerna så kortar man transporterna, minskar miljöpåverkan och ger en säkrare och mer förutsägbar matproduktion.

Mitt egna koncept som knyter ihop matproduktion och bostäder:
http://dl.dropbox.com/u/25365815/V%C3%A4xt-hus_slutgiltig_publik.pdf
Läs mer:
http://www.verticalfarm.com/

Produkter

Alternativa material
Idag produceras väldigt många av våra produkter av plaster som kommer från olja och är svåra att återanvända(även om det går). Dessutom är olja en resurs som vi har långt ifrån oändligt mycket utav. Det forskas på flera olika förnyelsebara material som skall kunna produceras miljövänligt och återvinnas. Exempel på detta är biopolymerer.
Läs mer: http://en.wikipedia.org/wiki/Biopolymer#Biopolymers_as_materials


Hoppas att du fann min sammanställning intressant och om du har några tips på framtidstekniker så får du gärna kommentera mitt inlägg!

Lev väl/
Mikael Andersson

I dagarna är det stort klimatmöte i Durban, Sydafrika. Jag tror få missat att det är något i görningen där, man letar efter en möjlighet till ett avtal efter Kyotoprotokollet som snart tar slut.

Klimatet har varit på tapeten ganska länge nu, rapporter efter rapporter säger att vi måste ändra på oss nu för att undvika total katastrof om 50 år. Klimatskeptikerna griper efter halmstrån för att motbevisa.

Tyvärr har detta klimatfokus gjort att vi tappat intresset för en del andra miljöproblem, som är både närmre rent geografiskt och i tiden. Jag talar såklart om försurning, övergödning, luftföroreningar, marknära ozon och giftutsläpp. Detta är sådant som påverkar oss idag, i Sverige! Enligt svenska miljöinstitutet dör mer än 5000 människor varje år i Sverige en för tidig död på grund av luftföroreningar, främst i städer.

Detta faktum beror inte bara på att man förbränner fossilbränslen, och det blir inte bättre för att du kör på etanol(snarare värre). Luftföroreningar, försurning, övergödning och marknära ozon beror till stor del på att vi förbränner saker över huvud taget. Så när man talar om att skapa en fossilfri värld så pratar man om att lösa ett enda problem, för att lösa de andra måste vi satsa mot en förbränningsfri värld. Inte bara det, vi måste göra det nu, för problemen är nu, inte om 50 år. Och vi i Sverige kan påverka situationen i Sverige. Att klimatfrågan löses av bara farten är ett lyckligt sammanträffande, för här har inte klimatskeptikerna någonting att hämta.

Sverige måste våga sätta ner foten i miljöfrågan, för svenskarnas skull, för din och min och för de som kommer efter oss. Vi måste våga prioritera rätt, göra svåra val och se till vårt bästa.

Men vi skall aldrig glömma, att hållbar utveckling inte bara är miljön, det är också finansiellt och samhällsmässigt!

Hej, har varit lite dåligt mer bloggande det senaste, men nu är jag tillbaka igen!

De senaste dagarna har jag funderat lite på det här med energibesparing. Alla miljöorganisationer säger att vi ska spara på energin så mycket vi kan, eftersom energikonsumtionen påverkar miljön negativt.

Man brukar få tips som att duscha kortare, stänga av elektronikprodukter på riktigt, laga mat med lock, sänka temperaturen inomhus och ha lågenergilampor för att ta några exempel.

Jag skulle vilja påstå att man ska satsa på att först spara in på sådan energi som inte påverkar ens livskvalitet, vad livskvalitet innebär är helt klart personligt, men jag ska ge några exempel från mig själv:

För mig är det inte livskvalitet att betala för el för att mina elektronikprylar står på stand-by, inte heller att betala för el för att mina lampor är ineffektiva och skickar ut massor av värme och absolut inte att betala för uppvärmning för att huset jag bor i är dåligt isolerat.

Däremot är det för mig livskvalitet att ta en varmdusch 5 minuter längre än man egentligen behöver, eller ha 21-22 grader i lägenheten istället för 18.

Jag tycker inte att vi ska spara in på våran livskvalitet, men gärna spara in på energi som inte påverkar livskvaliteten positivt.

Vad är livskvalitet för dig?

Idag har som vissa kanske sett tankesmedjan Timbro släppt en rapport om att konsumenterna måste betala för vindkraftsutbyggnaden.

Kort därefter sparkade miljörörelsen bakut, tror ingen blev förvånad över det heller.

Problemet som jag ser det är att ingen riktigt har rätt enligt mig, alla är dem väldigt onyanserade. Jag ska ge några synpunkter på det hela.

Vindkraftens pris:

Timbro säger att vindkraften är dyr, och det är sant, det är den faktiskt. Sen är frågan om den kostar 215 miljarder eller inte, men det är en mindre fråga tycker jag.

Miljörörelsen hävdar att vindkraften visst bär sig ekonomiskt, om man räknar in skatter, avgifter och elcert. Det stämmer också, men utan vindkraft hade vi inte behövt elcert, och elpriset hade varit billigare från början.

Miljörörelsen hävdar också att mer vindkraft sänker elpriset eftersom mer el på marknaden = mer tillgång och således lägre pris. Det stämmer också, men man vill ju använda den för att fasa ut kärnkraften och då är man tillbaka på ruta ett igen. Dessutom så är det ju så att de dagar som det blåser mycket skapas mycket el och priset sjunker och när det inte blåser kommer elpriset istället att skjuta i höjden. Faktum är alltså att elpriset kommer att fluktuera mycket mer än idag, alltså gå upp och ner över ett mycket större intervall.

Vindkraftens miljövinst:

Vindkraften ses som många som en av ovan given teknologi som kommer att lösa alla våra problem med miljön, som att den vore helt utan baksidor. Det är ju tyvärr fel. Till att börja med så kommer vi att behöva bygga mellan 3000-6000 vindkraftverk för att komma upp i 30 TWh per år. Detta kommer att innebära ett stort ingrepp i naturen, även om vi bygger dem till havs. Dessutom kommer alla dessa kraftverk att troligen ha generatorer med jortartsmetallen neodym i, som tas upp ur gruvor i Kina där man producerar stora mängder giftigt och radioaktivt avfall som man inte tar hand om så bra direkt. Detta eftersom neodym oftast hittas tillsammand med torium, som är radioaktivt. Alltså har neodymbrytning samma nackdelar som uranbrytning, tyvärr.

Det är därmed inte sagt att jag inte gillar vindkraft eller alternativa kraftkällor, däremot tycker jag att det är viktigt att man vågar kritisera alla sidor och ta in hela bilden.

Framför allt anser jag att det för naturens skulle finns vettigare saker att satsa stora mängder pengar än vindkraftsutbyggnad. Järnvägen och kollektivtrafiken t.ex. Transporter av gods och personer är det största hotet mot miljön idag vill jag påstå, och genom satsningar på järnväg kan vi bryta oljeberoendet. Prioritera det, istället för vindkraft!

Lite länkar:

Timbro(SVD) http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/mer-vindkraft-ger-dyrare-el_6583800.svd

Ekologistas(SVD) http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/siffrorna-for-vindkraft-stammer-inte_6587130.svd

Supermiljöbloggen http://www.supermiljobloggen.se/2011/10/timbros-bluffrapport-om-vindkraft.html

Hej, idag ska jag inte klaga på något vilket är väldigt skönt för en gångs skull. Ni som följer mig på facebook och twitter kanske känner igen att jag skrivit att jag jobbat på ett ”rädda världen”-projekt.

Idag är tiden kommen att faktiskt publicera detta lilla projekt, det handlar om ett koncept(alltså långt ifrån färdigt.) på hur vi kan odla mat på ett säkert, stabilt och miljövänligt sätt och samtidigt uppnå en del andra positiva effekter.

Anledningen till att jag väntat med att publicera är att det är mitt bidrag till case-tävlingen studentpriset 2011, men nu är inlämningen avslutad så det finns ingen anledning att dra ut mer på det.

Här finns arbetet:
http://dl.dropbox.com/u/25365815/V%C3%A4xt-hus_slutgiltig_publik.pdf

Ni är varmt välkomna att sprida konceptet med vinden och också komma med kritik om ni tycker att det behövs.

Mvh/
Mikael

Till att börja med vill jag säga att dessa rapporter innehåller en hel del bra, men organisationerna har missat flera extremt kritiska punkter för att visionerna skall vara trovärdiga och realistiska. Nedan följer endast dessa punkter.

Den senaste tiden har både WWF/IVL och Greenpeace släppt rapporter(länkar i slutet) om hur Sverige ska kunna bli i princip utsläppsfritt till år 2050. Miljöintresserad som jag är läste jag dessa rapporter, tyvärr blev min reaktion inte den jag hoppats på:

Båda rapporterna utgår från att man ska klara av att minska det totala energibehovet med 33% respektive 39%. En övergång från energislag med låga verkningsgrader till högre sådana medför visserligen en del minskning, likaså skulle en uppgradering av uppvärmning och isolering av hus medföra en energiminskning i den sektorn. Däremot håller jag det för högst osannolikt att man totalt ska kunna minska energibehovet så mycket med tanke på att vi blir fler människor i Sverige, får högre levnadsstandard(reser mer, konsumerar mer) och att man samtidigt vill införa höghastighetståg vilka drar mycket mer energi än vanliga tåg.

Man är också i båda rapporterna väldigt negativa till kärnkraft. Däremot skriver man i WWFs rapport att livslängden på dagens kärnkraft i Sverige är cirka 50 år till, vilket stämmer dåligt. Några reaktorer skulle kunna hålla så lång tid men samtidigt ser vi redan idag hur driftssäkerheten påverkas av hög ålder. Man hävdar också att kärnkraft främjar kärnvapenspridning men faktum är att de flesta länder som idag har kärnvapen hade det innan dem skaffade kärnkraft. Till slut nämner man också att uranbrytning är dåligt för miljön samtidigt som man är för batteridrivna bilar, solceller och vindkraft vilka alla bidrar till en otrolig påverkan på miljön på grund av just brytning av metaller.

För att ersätta kärnkraften vill man i båda rapporterna satsa stort på solceller och vindkraft(mer än 33%), och även på bioel. Detta medför dock ett problem, och det är scenariot ”Januarimorgon, 30 minus”. Då är det bäckmörkt i Sverige och det är helt vindstilla, alltså försvinner över en tredjedel av elförsörjningen i Sverige samtidigt som det är just då vi förbrukar som mest el. Hur skall man kunna reglera detta? Det enda jag kunnat läsa om reglerande el är bioel, varav greenpeace tycker att man ska satsa på 8,45% bioel till 2050. För att denna produktion skall kunna täcka upp för bortfall i både sol- och vindel behöver man en överkapacitet på 4,6 gånger. Detta är en otrolig investeringskostnad för någongting som i 95% av tiden inte utnyttjas! För att inte tala om vilka bränslelager man måste hålla.

Vidare skriver man att bioenergi inte har några löpande bränslekostnader. Då har man alltså inte räknat med att människor behövs för att hämta in biobränslena från skogen, och man har inte heller tänkt betala för bränslena. Konstigt, tycker jag.

Vidare när det gäller biobränslen är det så att man i stort tänkt ta dessa från skogen, vilket är väldigt synd då man enligt mig borde satsa hårdare på mer skog i Sverige för att binda koldioxid. Biobränslen i trafiken har också det problemet att närmiljön fortfarande skadas av partiklar, enda skillnaden är att man inte tillför någon ”ny” koldioxid till atmosfären. Däremot är biobränslen ett bra övergångsbränsle.

När det kommer till trafik nämner man också vätgas, vilket iofs är en intressant teknik, dock har vätgasen extremt låg total verkningsgrad jämfört med eldrift vilket ytterligare bidrar till att det blir svårt att hålla nere det totala energibehovet.

När det kommer till ekonomiska investeringar tycks man glömma att elcertifikaten fungerar så att kärnkraften betalar för sina medans förnyelsebar elproduktion får sina gratis. Man kan säga att kärnkraften subventionerar förnyelsebar elproduktion. Denna subvention kommer rimligtvis att upphöra när man avvecklar kärnkraften.

Till sist vill jag kommentera på någonting Greenpeace skriver i sin rapport, de nämner i förbifarten att man skall styra elförbrukningen på konsumentsidan. Detta låter som elransonering i mina öron och det är INTE vad jag vill se i ett i-land om 39 år.

Summan av kardemumman blir: Goda intentioner, men ingen av rapporterna är genomförbara rent praktiskt. Visst måste vi satsa hårdare än vi gör idag, men vi måste hålla oss inom verklighetens gränser.

WWFs rapport: http://www.wwf.se/source.php/1409707/H%E5llbar%20energi_sep%202011_rapport.pdf
Greenpeaces rapport: http://www.greenpeace.org/sweden/Global/sweden/klimat/dokument/2011/energirevolutionen-svensk-sammanfattning.pdf

När det kommer till miljön är det väldigt lätt att skjuta problemet ifrån sig.

”Det är staten/företagen som kan göra någonting ordentligt åt det, inte jag.”, tänker du kanske? Det kunde dock inte vara mer fel, eftersom statens/företagens handlingar speglar medborgarnas/konsumenternas handlingar. Just nu tänker jag fokusera på dig som konsument och företagens svar på dina köpvanor.

Ett företag som producerar en vara fungerar så att dem kollar upp vad konsumenterna tycker är viktigt. För det mesta handlar det om att produkten skall vara funktionell, billig och snygg, så företagen producerar produkter som är funktionella, snygga och billiga. Miljöaspekten är det få som tänker på så det blir nästan skit samma för företagen.

I takt med att konsumenterna blir mer och mer miljömedvetna kommer dock miljöaspekten att bli en viktigare del i hur företag marknadsför sig och hur de producerar produkter. Företagen följer konsumenternas vilja, inte tvärt om! Däremot måste det vara enkelt för oss att välja produkter som är miljövänligare än andra.

Därför anser jag att vi bör införa en slags miljödeklaration på alla varor, på samma sätt som alla matvaror har en innehållsdeklaration idag. Den skall sitta väl synlig på förpackningens utsida och berätta för dig hur mycket som släpptes ut när varan producerades och även var någonstans varan tillverkades så du kan se hur långt den har färdats. Man skulle också kunna tänka sig olika certifieringar eller så, men det är detaljfrågor.

En liknande sak gör man idag på bilar när men deklarerar CO2-utsläpp per kilometer. Samma sak vill jag ha för alla varor, fast på produktion. När det sedan blir enkelt för människor att välja varor efter hur miljövänliga dem är kommer miljövänliga företag att få en konkurrensfördel på riktigt.

När företagen inser att miljövänlighet helt plötsligt är en mätbar fördel som kunderna bryr sig om kommer utsläpp från produktion att minskas avsevärt!

Miljömakten är Din, använd den!