Efter mitt tycke.

Det pratas från både regeringens och oppositionens håll om att man måste göra mer för miljön än man gör idag, men sällan hör man några riktigt konkreta exempel på vad man skulle kunna göra. Därför har jag satt mig ner och funderat ut några förslag. Varsågoda!

1.  Energi-ROT

Omforma dagens ROT-avdrag till att premiera åtgärder som minskar energiförbrukningen på bostäder. Alltså t.ex. att byta till energifönster, isolera bättre osv. Det skall även gälla hyresvärdar. Förvisso en punkt som kan vara svår att införa, på grund av mycket administration och det är svårt att kontrollera.

2. Fordonsskatten

Transportsektorn är den sektor som bidrar med mest växthusgaser i Sverige(31,3% 2010), och därför är det också den som bör prioriteras högst då den har stor potential att minska sitt bidrag.

En av de skatter vi har för att försöka minska bilanvändandet är fordonsskatten, som man som bilägare betalar varje år(om man inte har en nyare miljöbil eller en som är över 30 år gammal). Denna baseras på lite olika saker men varav vikt och koldioxidutsläpp är två viktiga delar.

Detta för att en bil som väger mycket(sliter mycket på vägarna) och släpper ut mycket CO2 skall beskattas högre än en lätt bil som släpper ut mindre CO2. Det hela är ganska logiskt, eller? Problemet är att skatten inte tar hänsyn till hur mycket bilarna körs eller hur dem körs. En miljöbil körd på ett omiljövänligt sätt drar mer bränsle än en sportbil som körs på samma sätt, som den här videon tydligt visar:
http://www.youtube.com/watch?v=badoMjA_rW0

Det är för mig helt orimligt att någon som köper en liten, bränslesnål bil och kör 4000 mil om året betalar mindre fordonsskatt både totalt och per körd mil än någon som köper en tyngre och bränsleslukande bil och kör den 500 mil om året vilket idag säkerligen är fallet.

Därför förespråkar jag att man avvecklar fordonsskatten i dess nuvarande form och lägger den direkt på bränslet istället. Det skulle medföra att den som kör mest betalar mest(polluter pay principle) och även uppmuntra till en miljövänligare körstil. Man skulle också eliminera problemet med bilar som körs obeskattade, utländska bilar skulle bli skattade för det bränsle de köper och kör upp i Sverige m.m.

Dessutom skulle denna omformning göra att genomsnittsbilisten inte skulle märka någon ekonomisk skillnad, medans den som kör mycket och sämre skulle betala mer och den som kör lite och bättre skulle betala mindre, som det borde bara!

3. Energikrav

Idag finns gott om teknik för så kallade passivhus, där i princip ingen energi behövs för att värma upp bostaden, utan det görs i och med elektriska produkter och solfångare till exempel. Det är alltså inte brist på teknik som gör att vi inte skärper kraven än mer. Jag förespråkar en kraftig sänkning av kraven från dagens nivåer.

4. Grön skatteväxling

Vi har gjort det förr, och vi kan göra det igen! Minska skatten på arbete och öka miljöskatter, t.ex koldioxidskatten. På det stora hela gör det ingen större skillnad för statskassan, men individen får större chans att påverka sin beskattning och ett större incitament att handla på ett miljövänligt sätt.

5. Tåg

Återigen transportsektorn. Tåg är ett väldigt bra alternativ för längre resor och väldigt miljövänligt. Dock är det svenska järnvägsnätet kraftigt eftersatt, har för dålig kapacitet och fungerar dåligt så fort det är vinter.

Någonting måste göras åt detta, först och främst en renovering och modernisering av de spår vi redan har. Därefter bör man en gång för alla överväga om man skall öka kapaciteten på de spår vi redan har eller om man istället skall satsa på att bygga några höghastighetsbanor för att avlasta det nuvarande nätet. Någonting bör göras snarast, oavsett vad man kommer fram till.

Höghastighetsbanor må vara dyrare, men de har andra fördelar såsom att kunna konkurrera bättre med flyget samtidigt som de är en långsiktig investering som vi antagligen skulle genomföra någon gång i framtiden ändå.

6. Straffskatt på fordon utan katalysator

Vi har idag en del fordon som rullar utan katalysator, detta bör beivras genom en straffskatt om cirka 500 kr per år. Dock skall man självklart få registrera sin bil med katalysator i efterhand för att slippa denna skatt.

7.  Främja egen elproduktion

Småskalig egen elproduktion blir vanligare och vanligare, detta är väldigt positivt eftersom det minskar belastningen på det svenska elnätet i stort, som även det är eftersatt, samtidigt som man ökar sin egen självständighet.

Det bör lagstadgas att den överskridande el som produceras i hushållet skall betalas av elbolaget när det skickas ut på elnätet.
Eventuellt bör även andra hjälpmedel undersökas, liknande det numera avvecklade solcellsbidraget.

8. Investera i pilotanläggningar inom intressant miljöteknik

Det finns mycket intressant miljöteknik ute i världen som skulle kunna gå att genomföra med goda resultat i Sverige. Däremot är tekniken ofta oprövad och det är få företag som vågar skapa dessa pilotanläggningar som krävs för att undersöka om tekniken är applicerbar med goda resultat, eftersom det är en stor risk med det.

Därför anser jag att staten bör gå in och medfinansiera anläggningar av den sorten. Om projektet går under förväntan skall staten ta smällen, men om projektet å andra sidan går över förväntan och inte längre behöver statens hjälp bör staten sälja sin del av anläggningen till marknadspris.

Anläggningar som jag tror skulle kunna dra nytta av denna hjälp är t.ex.:
Vertical farming
Energilagring från intermittenta energikällor
Spårtaxi
Vågkraftverk

9. Klimatbistånd

Klimatet är globalt, och problemen kräver globala lösningar. I många u-länder finns varken kunskap, teknik eller finanser att uträtta de miljöarbeten som krävs. Därför är det viktigt att i-länder hjälper till i arbetet dels genom kunskapsutbyte men kanske främst genom ekonomiska medel.

Dessutom är det kostnadseffektivt att hjälpa andra länder då man får mer ”miljövänlighet per krona” där än här. Däremot skall det ses som ett komplement och aldrig ett substitut.

Därför anser jag att ett speciellt klimatbistånd bör utformas, separat från det vanliga biståndet.

Ett vanligt tips man får om man vill vara miljövänlig är att köpa saker begagnade istället för nya. Det anses bättre av någon anledning, men jag har alltid funnit logiken i detta synsätt lite haltande.

Jag har funderat en del på varför second hand ses som miljövänligare och om det verkligen är det, iaf alla gånger.

På länken nedan finns ett exempel, två diagram på hur mycket en och samma bil påverkar naturen under hela sin livslängd, det som skiljer är synsättet. Det röda fältet är miljöpåverkan under tillverkning och det blåa under drift. Jag har gjort några förenklingar och antaganden: All miljöpåverkan är omsatt i CO2-e, bilen håller i 13 år, byter ägare 2 ggr och går lika långt varje år så driftens påverkan är inte dynamisk som den är i verkligheten.

http://dl.dropbox.com/u/25365815/begagnat.jpg

Synsätt nr 1 är det som jag upplever att de flesta har, dvs att miljöpåverkan från bilens tillverkning enbart räknas under tillverkningen och den som är ”skyldig” till all denna påverkan är således endast ägare nr, som blir den största boven. Ägare nr 2 och 3 är bara skyldiga till den miljöpåverkan som sker under deras drift.

Personligen anser jag att det är mycket mer logiskt att lägga ut tillverkningens påverkan under produktens hela livslängd(kanske vore det än bättre att räkna mil istället för år.), på så sätt blir helt plötsligt ägare nr 1 skyldig till minst miljöpåverkan och den som brukar bilen längst tid, alltså ägare nr 3 som köpte bilen begagnad, den som orsakat mest påverkan.

Så genom mitt synsätt så är det inte alls lika självklart att begagnat är mer miljövänligt alla gånger. Du kan också använda tankesättet på andra produkter även om t.ex. en soffa oftast inte har någon driftspåverkan direkt.

Däremot finns det tillfällen då second hand är bättre miljövänligt sett, och det är när alternativet till att byta ägare är att slänga produkten innan dess livslängd är slut. Tyvärr är det ju så att många idag köper produkter som de kommer att tröttna på innan dess livslängd är över, vilket är lätt hänt i vårt konsumtionsinriktade samhälle. Däremot så anser jag, som jag tidigare skrivit om här på bloggen, att vi inte nödvändigtvis bör konsumera mindre, utan bättre.

Själv ser jag alltid till att köpa produkter som jag vet att jag kommer att kunna ha länge. Jag sparar hellre lite extra pengar och köper någonting med bättre kvalitet och prestanda som jag inte tröttnar på snabbt. Impulsköp är oftast dåliga, i mina ögon, eftersom man inte haft tid att reflektera över om någon annan produkt är bättre och skulle kunna göra en nöjdare längre.

Summa summarum vill jag påstå att det är bättre för miljön att köpa kvalitet och använda produkterna till slutet av sin livslängd istället för att sälja och köpa nytt. Om man däremot vill ha en ny eller bättre produkt, vilket såklart alltid händer, så skall man självklart sälja sin gamla istället för att slänga den. Det är dessutom ekonomiskt, jag fick över 1000 kr för en trasig laptop förra våren…

Lev väl, kära läsare!
//Mikael

Ja, jag erkänner. Jag är prylbög, älskar ny teknologi, elektronik, bilar, hifi, hemmabio osv.
Som ni vet är jag också lite av en miljömupp, skulle gärna se en hållbar värld, bort med förbränning och resursförstöring osv.

Det här är inte så lite av ett dilemma för mig. Hur kan jag önska en ”onödigt” stor lägenhet, hemmabio, datorer(ja, i plural), systemkamera, smartphone, fina viner och whisky, hifi-stereo, tv-spel, musikprylar, bilar(ja, i plural…), motorcykel, motorbåt och resor till all världens hörn? När jag samtidigt försöker minimera min miljöpåverkan. När allt vi gör mäts i hur mycket CO2-e som släpps ut.

Visst blir de flesta prylarna mer och mer ”miljövänliga”, men i sammanhanget står det ganska klart att man påverkar miljön mer om man köper en miljöbil än om man inte hade köpt någon bil alls. Precis som att man hade påverkat miljön mindre om man gått än om man cyklat eller tagit bussen. Ska man ta allt till sin spets så borde man bli buddistmunk eller amish om man skall leva i harmoni med naturen, mer eller mindre.

Det är det nog ganska få som skulle göra dock, teknologin är en del av vårt samhälle och därmed också påverkan på miljön och naturens resurser. Så, var är den gyllne medelvägen då?

Är det ok att köpa massa prylar så länge man bara handlar produkter som är relativt miljövänliga och företag som ”bryr sig om miljön”? Så länge man försöker påverka så lite som möjligt samtidigt frossar i prylar?

Eller ska man göra allt för att handla som mycket som möjligt begagnat, använda sakerna så länge som möjligt och återanvända in absurdum?

Kanske är det allra dygdigast att leva som en modern bohem, med bara det allra nödvändigaste som täcker ens verkliga behov? Fast i så fall kommer ju min gamla fråga till kommunismen: Vad är det egentligen som definierar våra behov, eller kanske framför allt vem, och har alla samma behov?

Nej, om jag skall vara ärlig så har jag inga bra svar på mina frågor. Har du?